Purpose: The purpose with our study is to accomplish a quantitative research of all municipalities in Sweden and see why they apply Balanced scorecard. The study will also investigate the spread of Balanced scorecard, even the benefits and how they use it. Method: In our study we have chosen a quantitative research. The study has been accomplished with a questionnaire survey which we sent to all of the Swedish municipalities. We have also done a literature study to get more knowledge about relevant theories.

Purpose: The purpose with our study is to accomplish a quantitative research of all municipalities in Sweden and see why they apply Balanced scorecard. The study will also investigate the spread of Balanced scorecard, even the benefits and how they use it. Method: In our study we have chosen a quantitative research. The study has been accomplished with a questionnaire survey which we sent to all of the Swedish municipalities. We have also done a literature study to get more knowledge about relevant theories. Finally we have compiled the questionnaire in Netigate and Excel, and analysed the result from the questionnaire. Results: Balanced scorecard is well-known in the Swedish municipalities and 36 percent of the municipalities use this scorecard in whole or in parts of the organisation.

Traditional financial management has lately been criticized, since it gives inadequate and unilateral information for decisions and strategy of the operation. The purpose of this essay is to investigate if a Balanced scorecard is able to work together with a budget and become a stronger control system for the management. Essential theory underlies the gathering of data as well as the analysis, and the empirical investigation is based on personal interviews. The conclusions drawn from my analysis are that two parallel control systems could complement each other?s weaknesses.

The Public Sector Scorecard (PSS) is a younger version of the Balanced scorecard, created for public and nonprofit organizations. The latest model of PSS is divided into three main groups and seven perspectives, while the Balanced scorecard consists of four perspectives. Organizations who use either PSS or the Balanced scorecard are supposed to have a clear vision spread all over the unit. This study has sought differences between the two models of financial control in both theory and practice. The first part of the study is a theoretical comparison between the models? structures and terms used in them.

Balanced scorecard har utifrån vår synvinkel två olika användningssätt. Styrkortet kan oavsett användningssätt uppfylla ekonomistyrningens första två uppgifter. Däremot ser vi brister hos styrkortet som gör att det inte kan ses som problemlösande enligt vår definition. För att denna tredje uppgift skall kunna uppfyllas måste företagets ekonomistyrning ses som en helhet där Balanced scorecard tillsammans med andra styrinstrument bildar ett styrpaket. Härigenom kan svagheter hos vissa instrument vägas upp av styrkor hos andra..

Vid utformningen av ett belöningssystem kopplat till Balanced scorecard finns en mängd faktorer att beakta. Att kommunikationen fungerar både uppåt och nedåt i hierarkin är av yttersta vikt. För att få en tydlig koppling förordar vi att de bonusgrundande måtten är kopplade till respektive enhets scorecard. För att de anställda ska motiveras krävs det en tydlig koppling mellan prestation och utfallande av belöning. För att få ett balanserat belöningssystem ska de bonusgrundande måtten vara tagna från de olika perspektiven i Balanced scorecard.

Title:   Controlling Mälarenergi by Balanced scorecard Seminar date:  2009-01-16 Institution:   School of Sustainable Development of Society and Technology Course:   Bachelor thesis 15hp Authors:   Camilla Nilsson, Amanda Agestav Advisor:   Ulla Pettersson The main issues:                What does Mälarenergi's Balanced scorecard look like? Which Balanced scorecard perspectives are important to Mälarenergi? Is Balanced scorecard a purposeful control model in order for the group management to fulfil the aims of the owners' directives? Purpose:                            The purpose is to find out how the group management at Mälarenergi works with Balanced scorecard. Is Balanced scorecard a purposeful tool for the group management to fulfill the aims of the owners' directives? Method:                             This study is based on a qualitative research method in the form of interviews. We have interviewed one respondent.

The Swedish National Heritage Board (RAÄ) is the agency of the Swedish government responsible for heritage and historic environment issues. During the last couple of years the agency has implemented a new management control system, the Balanced scorecard, originally developed for profit driven organizations. Organizations within the public sector have other objectives than profit seeking organizations, and there have been difficulties in applying the Balanced scorecard model in the public sector. Therefore we find it interesting to examine the reasons behind these difficulties and believe that some answers can be found in the identification process of the Balanced scorecard. Therefore we aim to perform a case study of RAÄ and explain how the identification process of the components of their Balanced scorecard can affect further usage of the model as a management control tool.

Sedan introduktionen 1992 har Balanced scorecard blivit ett alltmer använt ekonomiskt styrsystem i större vinstdrivande företag. Däremot har Balanced scorecard mer sällan använts i icke-vinstdrivande företag. Få ideella verksamheter använder sig av detta styrmedel, trots att det skulle kunna passa deras organisation bättre, just på grund av att det fokuserar mindre på finansiella mått. När det gäller icke-vinstdrivande organisationer är budget som enda styrsystem oftast inte optimalt. Används endast budget föreligger en risk att alltför stor vikt läggs vid kortsiktiga istället för långsiktiga mål.Med detta i åtanke är det troligt att även en icke-vinstdrivande organisation kan ha nytta av ett Balanced scorecard, men att det borde utformas på ett annat sätt..

Syftet med vår uppsats är att beskriva hur Balanced scorecard är uppbyggt och hur det används i primärvården och förklara eventuella skillnader i förhållande till Kaplan och Nortons modell. Resultatet visar att vissa skillnader förekommer i förhållande till ursprungsmodellen. Implementeringen är samma som ursprungsmodellen och likaså antalet perspektiv. BSC används mest inom den administrativa nivån. Vidare används BSC för rapportering av verksamheten och inte som ett styrsystem..

Syftet med arbetet är att beskriva och analysera implementering och etablering av Balanced scorecard inom Primärvården i ett svenskt landsting. Vidare ämnar vi diskutera om och i sådana fall varför styrkortet blivit etablerat inom organisationen. Empirin är hämtad från intervjuer med fyra personer med olika befattning inom Primärvården i Region Skåne. Balanced scorecard har implementerats successivt i sju år och kan nu sägas vara etablerat inom Primärvården, med undantag av vissa enheter. Etableringen har till störst del påverkats av det sätt Primärvården hanterat typiska implementeringsproblem och omvandlat dessa till framgångsfaktorer..

Uppsatsen är genomförd som en kvalitativ fallstudie med utgångspunkt i fallföretaget EuroMaint. Vi har använt en kvalitativ metod, genom att vi bland annat intervjuat ett antal olika aktörer med god insyn i EuroMaint, för att möjliggöra en djupgående analys. Vi har konstaterat att EuroMaint har brister i sin interna kvalitet och att dessa kan förbättras genom att införa ett Balanced scorecard. Detta gäller även tjänsteföretag som har liknande förutsättningar som EuroMaint. Vi uppmärksammar också att det främst är processen förenad med att helhjärtat införa ett Balanced scorecard som genererar dessa förbättringsmöjligheter, inte själva styrkortet i sig.

Background: From the beginning of the 60´s until the beginning of the 80´s the swedish local government has expand enourmously. The expansion didn´t lead to any discussions about how the local government should be controlled or organized. The local government should instead be organized and controlled as administrations. Lately it has became more usual to have these discussions about how local government should be controlled and organized. Nowadys it´s not unusual that local governments imitate private companies.

Syftet med vår uppsats är att beskriva hur Balanced scorecard är uppbyggt och hur det används i primärvården och förklara eventuella skillnader i förhållande till Kaplan och Nortons modell. Resultatet visar att vissa skillnader förekommer i förhållande till ursprungsmodellen. Implementeringen är samma som ursprungsmodellen och likaså antalet perspektiv. BSC används mest inom den administrativa nivån. Vidare används BSC för rapportering av verksamheten och inte som ett styrsystem..

Bakgrund: Finansiell information har länge dominerat företags redovisnings- och styrsystem. Under senare år har emellertid kritik riktats mot de finansiella nyckeltalens särställning. Som ett medel att lösa den traditionella ekonomistyrningens brister och som ett sätt att lyfta fram immateriella tillgångarnas värden har Balanced scorecard (BSC) presenterats. Syfte: Beskriva hur företag använder Balanced scorecard, identifiera och konkretisera svårigheter som uppstår vid denna användning samt presentera konkreta råd och anvisningar för hur ett Balanced scorecard bör användas för styrning och utvärdering. Genomförande: Slutsatserna i detta arbete är ett resultat av empiriska undersökningar av en rad företags praktiska användande av Balanced scorecard samt av studier av relevant litteratur.